Jag har väl aldrig riktigt varit känd för min förmåga att vara förklok eller eftertänksam. Jag har sagt och gjort saker utan den minsta tanke på vilka konsvekvenser det fört med sig. Enda jag har brytt mig om är att få mina droger och om mitt framtida jag var tvungen att lida för det, så var det inte mitt problem. Men idag så tänker jag mer och mer på min framtid. Det vill säga hälsa, välmående och ekonomi. De flesta goda saker i livet faller in i någon av dessa kategorier.
Jag går just nu i terapi, KBT terapi. I ett väldigt tidigt skede började det diskuteras framtiden, eller rättare sakt vad jag vill bli då jag blir stor. Jag vill hjälpa människor, säger jag som den mest självklara saken någonsin. Jaha, hur då? Frågar hon. Ja det var en bra fråga, hur ska jag kunna hjälpa människor och vem vill jag hjälpa. Hur vet jag inte riktigt men jag tänker att mina erfarenheter kan hjälpa iallafall någon. Vi pratar vidare och hon nämner att de skulle göra gott för min framtid att studera. Bara av att höra det ordet ryser jag till och får svårt att sitta still. Nej nej nej, jag ler och föklarar att min erfarenhet från mitt tidigare liv räcker bra till, jag behöver inga studier. Det som egentligen styr mina val just nu är en rädsla och ett väldigt dystert minne från tidigare försök.
Hon drar upp det nu som då vid mina besök varpå jag suckar och rullar mina ögon. Men samtidigt så växer tanken inom mig. Jag börjar gå runt och fantisera om detta studieliv som alla så glatt pratat om. Nya människor, nya upplevelser. Jag tänker och funderar kring vilka sorts möjligheter som kan öppnas för mig och vet ni, det är ju en hel del. Att bli egen företagare har alltid varit min dröm och en utbildning hindrar ju mig givetvis inte från detta, tvärtom. Sakta men säkert inser jag att det skulle vara väldigt orättvist att inte ge mitt framtida jag de bästa möjliga förutsättningarna jag kan. Dags att än en gång släppa det som blivit bekvämt och vant till något nytt, något bättre.
Min terapeut anser att socionom skulle passa mig bäst, jag kollar upp utbildningen och instämmer direkt. Det är också en väldigt bra grund för fortsatta studier efter yrkeshögskolan. Men till att börja med behöver jag givetvis ett yrkes eller gymnnasie betyg. Något har jag iallafall lyckats åstadkomma i missbruket för det finns en påbörjad kock utbildning i mitt namn, perfekt. Jag ringer till läraren och ber henne skriva in mig pånytt så jag kan ta examen. Hon låter väldigt glad då hon hör vem det är och håller med om att vi ska få det undan så snabbt som möjligt. Betygen kollas igenom och det är faktiskt inte så farligt mycket som skall göras, det kommer bli färdigt innan sommaren utan problem.
Det känns bra. Jag ser verkligen framemot att uppleva det som jag tidigare aldrig ens gett en chans. Förmodligen eftersom jag motvilligt suttit där och studerat saker som jag inte bryr mig det minsta om. Men att nu göra valet själv, läsa och lära mig om saker som jag verkligen bryr mig om. Så många nya människor jag kommer att få träffa och så mycket nytt jag kan få lära mig. Det pirrar i kroppen då jag tänker på framtiden, det gjorde det inte förut. Jag tror det kommer att bli annorlunda denna gång, allt är annorlunda denna gång.
Tack.
#ajunkiespath
