Home Livets lärdomar Sociala guldkorn

Sociala guldkorn

av David

Hej mitt namn är David och jag är beroende.

Våra ögon möts, jag känner hur min puls stiger. En tämligen lättsam nervositet kryper på varpå min reptilhjärna börjar söka möjliga flyktvägar. Men jag står ändå kvar. För trots att jag är rädd vill jag så klart veta hur du mår, vad som nyligen hänt i ditt liv och vad du går och tänker på. Mina händer darrar en aning då du styr din riktning mot mig och för varje steg du tar tycks mitt hjärta slå hårdare. Men när du du väl står här framför mig, med utsträckta armar och omfamnar mig med sådan kärlek följt av ett brett leende över ditt ansikte, så känner jag hur all min oro rinner bort. Ett lugn som känns både i kropp och knopp sköljer över mig, mitt hjärta bultar fortfarande men inte längre av nervositet utan av ren kärlek och värme.

Något som ger mig otrolig tillfredsställelse är att ha en avslappnad intressant konversation där båda två är genuint intresserade av varandra. Sociala sammanhang har alltid gjort mig väldigt obekväm, både som nykter och som påtänd. Att föra en givande diskussion med en annan människa verkade så avlägset, som ny nykter var det endast något jag kunde drömma om. En dröm som i dagens läge går i uppfyllelse med jämna mellanrum.

Genom att arbeta väldigt intensivt med min sociala fobi och vara obekväm så fort chansen ges, har jag kommit en bra bit på väg att bli den person jag vill vara. För en stor del av detta har jag flickorna på USM att tacka som ger mig alla sorters obekväma utmaningar och möjligheter. Även mina vänner i tillfrisknandet som också utmanar sig själva och ger moraliskt stöd längs vägen. Ni är alla guld värda.

Det är dock fortfarande inte lätt. Periodvis faller jag bak i min utveckling, detta tär på mig något fruktansvärt. Jag har skapat en väldigt ohälsosam vana där jag baserar mitt värde i mina sociala förmågor. Så fort jag inte lever upp till mina egna förväntningar så blir jag otroligt besviken på mig själv, varpå min självbild sjunker till en djup botten.

Att själv se att man inte riktigt är framme ännu, men bra på väg, kan ibland vara väldigt svårt. Svårt att njuta av den långa resan då destinationen är så obeskrivligt åtråvärd. Till detta krävs en stor mängd förståelse och tålamod som få besitter. Två egenskaper som jag får arbeta mycket med att utveckla.

Det som jag finner otroligt intressant i denna sociala djungel, är den där handfulla mängden personer som får mig att bli exakt så som jag alltid vill vara. Dessa sociala guldkorn har en tendens få fram allt det vackra i en människa. En tendens att göra allt så lättsamt och äkta att man inte kan annat än le och må bra i deras sällskap. Personligheter blommar och frodas i deras närvaro.

Det handlar så mycket mindre om samhällets syn på denna individ, utan på kemin man känner med var och en. Sociala guldkorn behöver inte besitta en massa sociala kunskaper. Känslan som infinner sig i deras sällskap yttrar sig inte från deras läppar.

Utan från deras inre.

 

Tack.
#ajunkiespath

Follow my blog with Bloglovin

You may also like

9 kommentarer

Sandra augusti 10, 2018 - 11:56 f m

Du är helt super på att skriva David, förmågan att sätta ord på känslor är inte lätt men du gör det så bra! ❤️

Svara
David augusti 11, 2018 - 10:28 f m

Tack Sandra va kul o hör 🤗 kram❤️

Svara
Mia augusti 10, 2018 - 5:30 e m

Alltså. Jag näsrord. Jag saknar ord….är ingen bloggläsare men råkade se denna genom en delning. Sett dig förr. Så jag tänkte, what the fuck. Kan väl kika in. Det jag möttes av var en överraskning. Vi delar inte samma beroende, men samma oro. Jag önskar att jag med kunde komma till skott med en blogg…men vägen till startlinjen är skitlång. Jag tycker mig inte va tillräckligt intressant. Sen hinner inte händerna med i samma hastighet som jag tänker så det blir en enda röra 😉 Jag säger bara, FORTSÄTT BLOGGA! 👍🏾

Svara
David augusti 11, 2018 - 10:36 f m

Tack Mia! Glad att du gillade det☺️ Men go for it! Starta en blogg. Varken jag eller någon annan för delen har någonsin trott jag ens kan stava på sin höjd. Men det är bara o dyka in så löser sig allt vartefter ☺️❤️

Svara
Belli augusti 12, 2018 - 12:48 e m

Du e själv ett guldkorn!

Svara
Bellis augusti 12, 2018 - 2:39 e m

Du e själv ett guldkorn!

Svara
David augusti 12, 2018 - 6:11 e m

Du tar fram det i mig 😁❤️

Svara
Be augusti 13, 2018 - 9:09 e m

Fast det känns jobbigt så är det ju en fin sak också, att du har ett mål som du åtrår så vanvettigt. Ett mål som mänskligt sett är helt möjligt för dig att nå. Så, det är ju inte helt fel..?

Svara
David augusti 16, 2018 - 2:34 e m

Absolut. Alla har vi det jobbigt med jämna mellanrum men det betyder inte att vi behöver släppa allt och ge upp hoppet. Jag tror att vad man än strävar efter så kan man uppnå ☺️❤️

Svara

Kommentera