Tidigare i mitt liv har jag varken skrivit eller läst. Dessa två saker har för mig varit betydelselöst tisfördriv. Då jag kom till behandlingshemmet hade jag blivit given en bok av min mor. Den hette Min vän Leonard skriven av James Frey. Jag minns hur påtaglig min avtändning var just då, det fanns ingen som helst lust att socialisera sig i det tillståndet. På behandlingshemmet tas rättigheten till telefon bort och i brist på annat öppnade jag boken med darrande händer. Redan efter att ha läst den första sidan var jag fast. Ordens kraft fick ett sådant grepp om mitt sinne att jag inte kunde förmå mig att slitas från den. Kapitel efter kapitel läste jag ut de 434 sidorna med stor inlevelse och känsla. Boken spelades upp som en film i mitt inre, allt kom till liv.
Boken ligger än idag, 11 månader senare, på mitt bord framför mig i skrivande stund. Den är skrynklig av alla tårar som drypt ner på dess sidor och fläckig av alla kemikalier som då runnit ur min hud. Än idag är det en av mina käraste ägodelar tack vare den värld som den visade mig. För efter den boken har jag inte slutat läsa. Böcker har blivit en av mina största hobbyn, de skänker mig så mycket visdom och kunskap, hopp och motivation. Efter den boken blev jag besatt av ordens magi.
Jag är en man med mångfaldiga skavanker, men jag har även en och en annan bra egenskap. En av dessa är att jag är snabblärd gällande många saker. Jag tror att i just det avseendet har böcker skänkt mig så mycket, eftersom jag tar åt mig de ord som jag hinner uppfatta i min tankspridda läsning. En av mina skavanker är adhd, som försvårar läsningen och det går mycket energi åt att läsa om och om igen då fokus inte kan uppnås. Jag tror även jag kan räkna på en hand hur många böcker jag läst sista sidan på. Trots det så älskar jag att läsa och spenderar gärna mina välförtjänta pengar på några böcker.
För orden, skrivna eller sagda, har ett magiskt sätt att förvandla ens medvetande och syn på livet. Efter att ha läst en givande bok eller hört ett intressant tal så är hjärnan omkonstruerade och kommer aldrig att bli som förr. Vi har en möjlighet att skapa vår egen hjärnkonstruktion genom läsa om de saker som betyder något för oss och lyssna på de människor som inspirerar oss.
Innan böckerna kom in i mitt liv, så hade jag aldrig heller skrivit. Det var ingenting som kom naturligt för mig, tvärtom. Men jag läste böcker, såg hur författarna omvandlade sina tankar och känslor till ord på papper. Jag fann det hela otroligt fascinerande och studerade deras tekniker noggrant.
Då en bok inte finns uppslagen i min famn, finns där istället penna och papper. Om jag lyckas framhäva en känsla hos en annan människa genom min skrift så är mitt mål nått. För det är det jag vill, att kunna få en annan människa att känna på det sättet som jag kände mig då jag låg och läste den där boken på behandligshemmet. Att kunna måla bilder av ord och få någons uppfattning av verkligheten att förändras om ens en aning. Det är ju detta som är ordens magi.
Tack.
#ajunkiespath
4 kommentarer
Du har nog haft en bortgömd gåva, att skriva! 🙂 Nu kommer den till sin rätt, när du har upptäckt den. Det är ett nöje att läsa dina ord, du har en förmåga att hålla läsaren kvar ända till slutet. Men som du säger har du ju övat, övat och övat, läst och läst och läst, det är sannerligen det bästa sättet att få bättre ordförråd, att lära sig meningsuppbyggnad och grammatik en aning. Jag själv har alltid varit verbal och älskar att läsa, jag hade alltid 9 i vitsord i modde i skolan, för att inte tala om *diktamen* i lågstadiet, där vi hade två vitsord, ett för rättskrivning/stavning och ett för handstilen! Det var min stolthet genom hela lågstadiet, jag hade nästan alltid 10/10 eller 9/10. Annars var jag en medelmåtta i skolan. Men kanske den där stoltheten räddade mig genom mobbningen alla de där åren, när jag låste in mig o grät på skolans toalett varje rast.. Tyvärr har mitt ordförråd nu som vuxen försämrats i och med ett par ordentliga depressioner och en utbrändhet, men det är tydligen aldrig för sent att öva upp sig igen! 🙂 Tror jag ska börja läsa igen, det brukar gå i perioder för mig. Vintern speciellt är en bra tid att läsa, eller varför inte blogga/skriva, krypa upp i soffhörnet med en varm film o stickasockor på, tända ett ljus, en kopp te o massor med choklad. 😉 På sommaren är det underbart att ligga i en hängmatta o läsa, eller på en lugn strand med vattnet nära. Försökte kolla upp den där boken du har av James Frey om den skulle finnas på finska med tanke på sambon som är finsk, men hittade den bara på svenska och engelska. Finns ju förstås säkert många inom samma ämne, som kunde vara bra för honom att läsa, något att känna igen sig i.
Fint David att DU hittat en av dina bättre förmågor, du e ju så bra med orden! Fortsätt absolut, du behövs och många kommer att bli inspirerade av dig ännu framöver!
Vi skall ta vara på våra tillgångar och göra det bästa av dem, hoppas du tar upp dina gammla hobbyn som du höll så kära 😉
Kram på dig MissQ ❤️
Utan böcker skulle jag absolut ha ”stannat i tillväxt” för länge sedan.
Kommer ihåg för typ 100 år sedan då jag var ung att jag var på något slags ”seminarium” och föreläsaren bad oss/publiken att tänka tillbaka på den person som påverkat oss mest positivt, eftersom jag också hört till dem som betraktats som nästan bara jobbig (fast jag inte har någon diagnos – skulle gärna ha haft en som kunde ha förklarat vad det var för ”fel” på mig) så kom jag inte på någon eftersom det inte i det skede av mitt liv gjorde det men så slog det mig – Böckerna!! – de var absolut en otroligt positiv källa som hela tiden burit mig och som jag nu dessutom med lång livserfarenhet bakom mig märker att de fortsatt föra mig vidare och vidare och vidare…
Kram!! 💜
Haha ”100 år”, men du har rätt i resten av det du säger, litteratur har så otroligt mycket att ge!
Kram på dig ❤️