Bli den du är

På mitt vardagsrumsbord står en liten blomma. Den ligger bekvämt omringad av jord i en lika liten hink av plåt. Egentligen är den ingen blomma för den har bara blad, stora blad som hänger stillsamt ut över hinken. Elefantöron. De ser ut att väga allt för mycket för dess sköra kropp. Den håller sig helst i skymundan och skrumpnar av solens strålar. Men den trivs som den är, det vet jag.

En bit bort, inom synhåll, står en citronfikus. Dess stam är tjock och redig, likt ett litet stort träd av ek. Dess blad är små och fjuniga jämfört med elefantörat. Och om den inte får tillåtelse att dansa i skenet av dagens ljus, ja då börjar dess blad långsamt dra ihop sig och ändrar färg från ett vackert skinande grönt, till ett sorgset och skrynkligt gult.

Citronfikusen och elefantörat som båda delar mitt hem är trots sina likheter väldigt olika. Inte bara dess former, utstrålning och proportioner, utan även dess behov och begär. Deras inre genetiska förbestämmelser gör dem olika, och dessa olikheter föds inte ur medvetna val, dessa olikheter var dem givna redan som de små frön de gång var. Planterade i jorden var det av naturen redan bestämt.

Då de äntligen spräckte genom markens barriär och för första gången upplevde känslan av att finnas, kände vindens bris och vattnets vitaliserande kraft. Ja då trivdes de. Elefantörat bannades ej över dess känslighet mot ljus, inte heller gick citronfikusen och harmades över sitt enorma begär. De var bara olika. Och jag med makten att tillgodose dessas begär, accepterar dem.

Vi människor, likt dessa växter, är olika. Och likt växterna är vissa olikheter djupt inristade i vårt genetiska bibliotek. Något jag haft väldigt svårt att acceptera, inte att andra är olik mig, snarare att jag är olik andra. Min känslighet och min introverthet passade inte in någonstans. Hela mitt liv har jag grubblat över vad som är fel på mig, varför jag är som jag är och inte som jag vill. Min omgivning var inte som mig, den värld jag levde i kändes kall och obrydd. Ingen där som rubbades av plötsliga förändringar, av allt ljud och ståhej, av att konstant vara omringad av människor eller av att prata i timtal. Ingen som rubbades av allt det som runt om oss skedde, all förstörelse och misär.

Hela mitt liv trodde jag något var fel på mig. Jag lärde mig tolka dessa känslor som något negativt, något fel och annorlunda som jag borde begrava djupt inom mig och aldrig visa. Att det enda som fattades var mera droger.

Jag hade fel.

Visst jag må inte vara som de flesta. Men jag bannas inte längre över det. I sakta mak lär jag mig acceptera de delar som gör mig till den jag är, för utan dem så skulle jag vara någon annan, och det är inte längre något jag vill. Det jag vill är att bli mer av mig själv, bli den bästa version av David jag kan vara. Självfallet innefattar det att jag arbetar det jag kan förändra, men framförallt innebär det att acceptera de grundstenar som alltid kommer vara med mig.

Så vem du än är och hur du än är. Omfamna dig själv och visa ditt sannaste jag till omvärlden. Du behöver inte längre med sorgsna ögon titta ner i marken med din krökta rygg. Du behöver inte längre prata med en otydlig röst och ursäkta för din existens. Var stolt över den du är. Jag vet att människors åsikter etsar sig fast i ditt sinne, och då du väl rätar på ryggen och stadgar din blick så kommer vissa att vända dig ryggen till. Det är bra. Du skall inte vara alla till lags. Då dessa människor faller bort gör du plats för nya, mer betydelsefulla relationer.

Du kommer möjligen uppleva en tid av ensamhet då dina tidigare, till dig giftiga, umgänge vissnar. Men misströsta ej, det gör dig gott. Då du med självsäkerhet visar ditt sanna jag, attraherar du de människor som gör dig gott. Människor som gödslar din utveckling och sporrar din framgång. Människor som dig är värda.

Du behöver inte längre tveka min vän, finn dig själv, ta din plats och lev ditt liv.

Tack.
#ajunkiespath

Föreläsning på kommande 8.5 vid kulturhuset i smedsby.
Anmälningar sker till david@davidbjorkstrom.com
Evenemanget: www.facebook.com/en-missbrukares-tankar