Här och nu

Varje morgon spelar min väckarklocka en liten melodi som försiktigt lyfter mig ur drömmarnas värld. Väckarklockan fick jag av min far för länge sedan. Ljuset den avger representerar solen under dessa mörka tider och melodin är likt fåglarnas. Tyvärr hann min far aldrig bevittna mig använda den, hann aldrig bevittna mig komma till ett stadie i livet där jag ens fann nytta för en väckarklocka. Men vet ni, jag tror han skulle vara rätt nöjd idag. För här sitter jag, väckt av min lilla väckarklocka. Jag kanske inte har en vardaglig rutin likt de flesta, men jag tjänar mina egna pengar på ett hederligt sätt och drar mitt strå till stacken. Gör mitt bästa för att bli en person som kan ses upp till, kanske till och med lämna något sorts avtryck på denna jord.

Efter att min väckarklocka sjungt sin lilla melodi slår jag upp mina ögon och hälsar högt dagen välkommen, försöker hitta några saker att vara tacksam för trots att det just då känns som svårast. Jag vill tro att det är exakt då det behövs som mest. Att då mörkret är som mest påtagligt försöka lägga en ljus ton på det hela, om så fast med lite tvång. Jag kravlar mig upp från madrassen och tar mig till min soffa där jag startar min morgon med meditation. Mitt hem är oftast kallt redan denna årstid så jag sveper in mig i en filt och kurar ihop i lotusställning. Sätter mitt alarm på tjugo minuter och lägger min fokus innåt.

Att existera är en känsla. Jag tror jag aldrig riktigt lagt märke till det tidigare, varit så uppe i mitt eget huvud av tankar och känslor att jag glömt bort min existens. Men iallafall där, några minuter av de tjugo, så känner jag allt. Det är likt en konstant pirrande känsla i hela kroppen, som en vag vibration av liv. Desto mer jag fokuserar på en kroppsdel desto mer levande tycks den bli, desto mer levande tycks jag bli. Jag fokuserar på tystnaden, även den är egentligen inte tyst. Som ett väldigt lungt kontenuerligt brus, det påminner om havet. Mina tankar de kommer och de går, vissa får mig att le, andra får mig att fälla en tår. Jag accepterar dem alla för exakt det dem är, endast tankar.

Dessa stunder av total närvaro är varken många eller långvariga. Jag anstränger mig varje morgon för att få en liten glimt av dem. Men vad jag nu märkt efter lång tid av att påbörja min dag på detta sätt, är hur dessa stunder har börjat krypa in i vardagen. Nästan som en reflex i jobbiga stunder flyttar jag min fokus till känslan av nuet, ut ur mitt huvud. Det må fungera för endast någon sekund ibland, men det räcker. Det räcker för att få en uns av kontroll över situationen. Det räcker till för att vansinnet av de egna tankarna ej ska ta över.

Jobbigt kommer det alltid att vara. Livet ger prövning efter prövning och sinnet kommer alltid försöka få oss tvivla vår egen styrka. Men om vi accepterar detta faktum och lär oss ta lite förnuftigt avstånd från det konstanta svamlet, så tror jag att allt kommer att bli bra.

 

Tack.
#ajunkiespath

4 thoughts on “Här och nu

  1. Oj va bra att du fått in en rutin med meditation på morgonen! 💖 Det önskar jag också att ja sku få, måste ta o göra den där meditationshörnan där hemma som jag planerat så länge, tror jag behöver en skilt plats för det. Men jag tvivlar på att ja lyckas få det till en morgonrutin, morgontrött som jag är så kravlar jag mig upp efter 5 ggr:s snoozande och sitter alltid yrvaken en stund i sängen innan ja fattar att klockan ringt och det är dags att stiga upp.😅 Sen har jag 3 katter i släptåg som jamar och ska ha mat precis på sekunden, när jag släpar mig till vessan.. sen är det ju den där förb****ade smarttelefonen med sociala medier som sysselsätter mig en bra stund, dvs stjäl min tid, och gör att jag sen i sista stund kastar mig iväg till jobbet medan den halvätna frukosten står kvar på bordet.. 😀 Men jag skulle kunna börja med kvällsmeditation.. eller efter jobbet. Fast ändå skulle de va bättre att byta ut den där tiden jag ägnar åt smarttelefonen på morgonen, och istället meditera, det vore nog en bättre start på dagen..
    Men jag försöker ta dom där små stunderna under dan när jag stänger allt brus ute och försöker känna efter, försöker vara utan att tänka, och bara känna och vara i nuet. Gick faktiskt en mediationskurs för nåt år sen, den är återkommande varje vecka, kanske ja kunde delta i den igen för att komma igång igen. Speciellt nu när det är den här mörka årstiden, jag blir så trött och seg av det här mörkret, känns som att man inte får något gjort. Tack och lov för de dagar solen skiner ens nån timme nu, så man får lite välbehövliga ljusdoser. Ja avskyr hela vinterhalvåret egentligen, men håller på att åtminstone bli vän med hösten lite grann, älskar ju att tända ljus o krypa upp i soffan med en filt o se på Netflix-serier eller nån bra film. Blir ju aningen lättare när snön kommer sen så blir det ljusare ute.. Sku ja få välja sku ja bo i nåt varmt land från september-mars typ.. våren e ju fin, så den vill man inte va utan. 😊 Skönt att solen lyser idag också, ha en fin dag David! ☀ 💞

  2. Jag har länge haft en dröm om att delta i en 10 dagars Silent Vipassana Retreat. Om du är intresserad av meditation så är de värt att tänka på, vid någon tidpunkt..! Har hört så många säga att det är en av de bästa upplevelserna de någonsin haft 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published.Required fields are marked *